Cornelia har gjort det igen!

Guldkorn finns det många och min fru Cornelia börjar likna en guldgrävare som hittar alla kornen. 

Denna gången var det viken på bilden nedan som blev vårt stopp och här stannar vi säkert en tid.

Vi hoppar tillbaka några dagar, vädret i Almerimar var lite si och så, väldigt mycket vind och en del regn. vi har varit i denna hamn ganska många gånger nu men aldrig har jag sett så många katamaraner som denna gången, förstora fotot nedan så syns det nog.

I Almerimar finns det mesta man behöver, alla typer av butiker, läkare och veterinär och så klart ganska många restauranger och barer, vi brukar inte missa ett besök på Stumble Inn, en Engelsk pub och restaurang. Jag provade deras hemmagjorda hamburgare och Cornelia testade deras kycklingburgare, båda smakade utmärkt.
Vi bokade även bord där till deras Jul-lunch den 25/12 så då går vi dit med Cornelias pappa och lillasyster.

Måndagen den 26/11 lämnade vi Almerimar för att under några veckor testa lite olika ställen i närheten. Först på lista var Camping Roquetas, dock spelade vår Garmin oss ett fult spratt på vägen dit först blev det denna smala väg med ganska mycket växtlighet som skrapade i bilen rejält.

Därefter blev det en stenmur på höger sida och efterhand smalare till slut så smalt så vi tyvärr inte kunde undvika närkontakt med muren.

Här syns resultatet, men vad gör väl det, enbart materiella och världsliga saker. Förresten, någon som är intresserad av att köpa en Garmin 760LM, den kan vi nog släppa ganska billigt efter denna resa.

Nåväl, vi kom fram till Camping Roquetas så småningom, checkade in i receptionen, körde in med bilen, vände och körde ut igen. Så kort stund har jag nog inte varit på en camping tidigare, Cornelia och jag var väldigt överens om att detta var ingen Camping för oss så vi körde vidare till nästa mål på listan. Det blev Camping La Garrofa som ligger insprängt i en liten vik mellan två klippor.

Campingen är inte så stor men har underbara platser i princip direkt på stranden.

Ni ser vår bil i mitten, tvåa från stranden, platserna är inte så stora men vi fick plats.

Fotot ovan är taget uppe från denna bro som går rakt över campingen, här gick kustvägen tidigare men den är sedan många år ersatt med motorväg en bit längre in i landet. Ser ni vår bil mitt i valvet.

La Garrofa är en camping med anor, den öppnade redan 1957 och är i dag den äldsta nu öppna campingen i Spanien. När jag sitter och skriver detta har jag utsikten på fotot nedan, framför mig och vågornas brus hörs hela tiden.

La Garrofa är för oss ett riktigt guldkorn, en camping med själ och charm, servisen är bra, här finns en restaurang med helt acceptabla priser. Risken är stor att vi stannar här några veckor.

Vi hör av oss med en fortsättning på vårt äventyr, här i vår blogg.