måndag 26 november 2018

Cornelia har gjort det igen!


Guldkorn finns det många och min fru Cornelia börjar likna en guldgrävare som hittar alla kornen. 
Denna gången var det viken på bilden nedan som blev vårt stopp och här stannar vi säkert en tid.



Vi hoppar tillbaka några dagar, vädret i Almerimar var lite si och så, väldigt mycket vind och en del regn. vi har varit i denna hamn ganska många gånger nu men aldrig har jag sett så många katamaraner som denna gången, förstora fotot nedan så syns det nog.


I Almerimar finns det mesta man behöver, alla typer av butiker, läkare och veterinär och så klart ganska många restauranger och barer, vi brukar inte missa ett besök på Stumble Inn, en Engelsk pub och restaurang. Jag provade deras hemmagjorda hamburgare och Cornelia testade deras kycklingburgare, båda smakade utmärkt.
Vi bokade även bord där till deras Jul-lunch den 25/12 så då går vi dit med Cornelias pappa och lillasyster.


Måndagen den 26/11 lämnade vi Almerimar för att under några veckor testa lite olika ställen i närheten. Först på lista var Camping Roquetas, dock spelade vår Garmin oss ett fult spratt på vägen dit först blev det denna smala väg med ganska mycket växtlighet som skrapade i bilen rejält.


Därefter blev det en stenmur på höger sida och efterhand smalare till slut så smalt så vi tyvärr inte kunde undvika närkontakt med muren.


Här syns resultatet, men vad gör väl det, enbart materiella och världsliga saker. Förresten, någon som är intresserad av att köpa en Garmin 760LM, den kan vi nog släppa ganska billigt efter denna resa.


Nåväl, vi kom fram till Camping Roquetas så småningom, checkade in i receptionen, körde in med bilen, vände och körde ut igen. Så kort stund har jag nog inte varit på en camping tidigare, Cornelia och jag var väldigt överens om att detta var ingen Camping för oss så vi körde vidare till nästa mål på listan. Det blev Camping La Garrofa som ligger insprängt i en liten vik mellan två klippor.



Campingen är inte så stor men har underbara platser i princip direkt på stranden.


Ni ser vår bil i mitten, tvåa från stranden, platserna är inte så stora men vi fick plats.


Fotot ovan är taget uppe från denna bro som går rakt över campingen, här gick kustvägen tidigare men den är sedan många år ersatt med motorväg en bit längre in i landet. Ser ni vår bil mitt i valvet.


La Garrofa är en camping med anor, den öppnade redan 1957 och är i dag den äldsta nu öppna campingen i Spanien. När jag sitter och skriver detta har jag utsikten på fotot nedan, framför mig och vågornas brus hörs hela tiden.


La Garrofa är för oss ett riktigt guldkorn, en camping med själ och charm, servisen är bra, här finns en restaurang med helt acceptabla priser. Risken är stor att vi stannar här några veckor.

Vi hör av oss med en fortsättning på vårt äventyr, här i vår blogg.

onsdag 21 november 2018

Mot Almerimar

Då har det gått 11 dagar sedan jag skrev senast, vi har förflyttat oss cirka 100 mil längs med kusten söderut och vi har nu nått fram till den fina hamnen Almerimar. Så klart har det hänt en del och här kommer en liten sammanfattning. Som ni ser nedan har jag lagt in lite länkar i texten.


Innan vi lämnade Sant Feliu de Guíxols den 12:e november var vi en "sväng på byn" och hittade då denna fantastiska arena för boulespel, kanske något att besöka för er som spelar boule :-)


Nästa stopp blev i la Torre de la Sal, en underlig turistort vid en ganska så fin strand.


Där fann vi oss tillrätta på en lite lyxig Camping, Torre la Sal 2 Camping,  tvärs över gången var där en "liten" tysk Carthago.


Orten i sig blev aldrig så stor turistort som tänkt, stora område står och förfaller, all infrastruktur är på plats men det blev inga husbyggda.


En del hus blev byggda men står fortfarande tomma som stora spökhus.


Till och med gigantiska konstutsmyckningar hittade vi i den annars öde staden.


Jag skrev tidigare, lyxig camping, för oss är det lyx när vi hittar ett bra hundbad som här, båda hundarna fick ett rejält bad.


Efter badet var det dags med sommarklippning nu när vi har kommit lite söderut.


Nya grannar fick vi och de körde en mindre Morelo med släp till lillbilen, men se, släpet får fungera som golv till den upphöjda uteplatsen som håller på att byggas upp. Detta var en ny lösning som jag ej sett tidigare. Nytt argument för att köra med släp, kanske?


I lyxen ingår även en automat för tömning av wc-kassetten, bara att betala en €, trycka på knappen, och vips är kassetten tömd, ren och luktar som ny :-)


Säg den lyx som varar för evigt dags att köra vidare, efter 3 nätter kör vi mot Guardamar del Segura och Camping Marjal , där har Peter och IB slagit läger och vi tänkte överraskar dem. Det var ett glatt återseende, senast vi träffades var i april, även då i Spanien. Det blev lite god mat tillsammans, en tur till marknaden och en lång promenad längs stranden bort till La Marina. Efter 3 nätter var det dags att köra vidare mot Agua Amarga. Väl där hittade vi en alldeles ny ställplats, Agua amarga Camper Park
ställplatsen var ok men lite tråkigt när man skall betala till för allt extra, som dusch, el o.s.v.



Servicehuset var rent och snyggt men väldigt trångt överallt.


Stranden och byn ligger inklämd mellan två berg med stranden precis intill.


Små smala fina gränder, mycket stängt men vi hittade både affär och restaurang som var öppen.


Vad säger ni om denna utsikten, vilket är vackrast, blomman, havet eller himlen?


Det kom en hel del regn på natten så lite  översvämning var det på morgonen.


Fin utsikt över byn.


Till kvällen lagar Cornelia en favorit, pasta med tonfisk, citron, persilja och spenat.


Vi anländer till Almerimar den 20:e november på eftermiddagen, himlen är mörk och det regnar.


Plötsligt klarnar det upp och solen visar sig, vinden tar i rejält och då kommer vindsurfare och Kitesurfare fram och visar upp sig, ingen dålig föreställning vi har att titta på genom vindrutan.


Det blev även en liten film på uppträdet.


Nu stannar vi här en tid, Cornelias pappa bor här i hamnen.

lördag 10 november 2018

Äntligen Spanien, vi har längtat.

Onsdagen den 7:e november kör vi in i Spanien, JIIPPI!!!! Vi har längtat.


Men först hoppar vi tillbaka några dagar, vi lämnar Sulzburg i Tyskland måndagen den 5:e november.
Strategin är att ta oss fortast möjligt genom Frankrike till Spanien.


Förutsättningarna var ej de bästa med mycket regn och dålig sikt på motorvägen, efter cirka 55 mil börjar vi leta efter ställplats, Cornelia är specialist på att hitta små fina och billiga platser.


Så även denna gång, denna lilla ställplats ligger i Beausemblant och har plats för 5 bilar, vatten och tömning, ingen el men den är helt gratis.


Runt hörnet hittade vi byns lilla torg med bagare och liten livsmedelsaffär samt en mindre bar.


Tidig morgon för att ta oss an andra etappen genom Frankrike, frukosten blev en macka till mig och Cornelia nöjer sig med te.


Ser ut att bli lite bättre väder i dag, vi har cirka 50 mil kvar till Spanska gränsen.


Sen eftermiddag når vi Spanien och denna lilla ställplats cirka 200 m från stranden.
Om vi summerar Frankrike så blev det 2 dagars bilkörning och knappt 100 mil på betalväg till en kostnad av € 183,35, en övernattning som var gratis. Vi är överens om att vi klarade Frankrike ganska bra denna gången.


Vi har hamnat i en liten ort som heter Sant Feliu de Guíxols 10 mil söder om gränsen.
Genom vindrutan ser vi medelhavet rakt i söder.


Ställplatsen vi står på heter S´Agaroarea San Cristofol här finns det mesta vi behöver, nedan ser ni den lilla gemensamma glasverandan.


Här finns även ett mindre utekök så man kan diska ute :-)


Fån ställplatsen ner till havet leder denna lilla gång, det går snabbt nerför men uppför tar det sin tid.


Väl nere är där en fantastisk strand med kristallklart vatten och en lång och fin strandpromenad.
En hel del restauranger har öppet trotts lågsäsong. Ett bra urval av affärer ligger bar några hundra meter bort.


Vi hittar en vandringsled som går längs med kusten söderut, små många vikar och en utsikt som är fantastisk.


Efter att vi har passerat genom en tunnel i berget fick vi för tillfället nog och gick upp  mot en gata.
Där hittar vi Kermit som stå med en kikare på en balkong och spanar ut över havet.


Vår lilla vandring avslutas med en välbehövlig paus.


Fredag morgon tar vi på våra ryggsäckar för att vandra till ett lite större centrum några km. österut. Där hittar vi torghandel med superfina grönsaker, frukt, honung och även vin. Tillbaka till "vår" lilla sällplats tar vi vandringsleden längs med havet.


Leden börjar med en trappa som aldrig vill ta slut, men väl uppe kan vi njuta av denna utsikten.




Tillbaka är det dags med lite vardagsbestyr, nytt vatten in och det begagnade släpper vi ut.


Lägg märke till Mercedes Carthagon i bakgrunden, den är 17 år gammal men ser ut som ny, ett äldre tyskt par som övervintrar här i Spanien.


Toalett och dusch  hittar vi i detta lilla hus. Priset för att stå här är endast 10€ per natt och + 3€ om man även vill ha ström.


Både jag och Cornelia är glada för att laga mat och vi lagar i princip all mat från grunden även i husbilen. Senast vi var i Tyskland köpte vi en lite gasolgrill och nu var det dags att prova den, det blev två kycklingfiléer som vi stekte på den medföljande stekplattan. Till kycklingen gjorde vi en tomatsallad och kokte broccoli, lite rödvin till så var kvällen räddad.


Vi stannar här tills på måndag då vi fortsätter söderut.