måndag 11 februari 2019

Läskunnighet bland husbilsåkare ifrågasätts

Vi lämnar Naturreservatet Cabo de Gata-Nijar och kör några mil norr ut, anländer till Vera Playa som är en lång badstrand där cirka 30% är nudistbad, lär vara det största i Spanien. I den norra delen kan man köra ner till stranden och trotts stora skyltar som förbjuder både parkering och camping står här nog ett hundratal husbilar.


Strax intill hittar vi Camping Cuevas Mar och där stannar vi, i receptionen får vi frågan om vi vill ha en plats på nudist- eller textil delen av campingen, upps detta hade vi ingen aning om,  vi fattar oss snabbt och säger att vi går och tittar och ser var vi hittar en bra plats som passar oss. Ganska mycket gäster här och inte så många lediga platser, på nudistdelen var det ingen plats som passade oss så vi var "tvungna" att välja en plats på textildelen.


Detta blev en bra plats med mycket sol.


Planen är att vi stannar här ett tag så även tältet kommer upp.


När det är lite kallt i vinden älskar både vi och hundarna att vara i förtältet. Liv har hittat sin plats i en stol med fårfäll.


Gästerna på campingen består till cirka 80% av övervintrande Engelsmän, en del Tyskar och Holländare samt vi och ett eller två par Svenskar till. Här kommer en Engelsman till med shoppingbilen på släp, smart!


Byn som Campingen ligger i heter Palomares, en liten trevlig by med den mesta service man kan behöva, på torget mitt i byn är det livemusik med dans varje lördag eftermiddag.


Utsikt från Palomares över havet och en del av stranden.


Stranden är cirka 7 km lång att vandra längs med stranden är ett tidsfördriv som vi gärna ägnar oss åt. Vattenhål finns det många längs den långa stranden, här ett foto från vårt favoritställe där vi gärna stannar och tar en öl med tappas.


Våra vänner från Vagnhärad Gert och Yvonne, kom och hälsade på oss här på campingen, det blev ett glatt återseende då vi inte träffats sedan förra året då vi båda var här nere i Spanien. 


Denna vägskylt med det något underliga namnet "CALLE 17 DE ENERO DE 1966" hittade jag i byn, lite underligt tyckte jag och nyfiken som jag är fick jag ju ta reda på historien bakom. Med hjälp av bland annat Google och Wikipedia hittade jag följande hemska historia. Den 17/1 1966 kolliderade två amerikanska flygplan vid lufttankning på 9000 meters höjd ovanför Palomares, det ena planet var en  Boeing B-52 Stratofortress lastad med 4 st Vätebomber, som tur var var dessa ej osäkrade så någon kärnexplosion inträffade inte. Flygplansdelar och bomberna spreds över ett område 15 km x 15 km omkring Palomares och en hel del plutonium från bomberna spred över tomatodlingarna och byn.
För de som vill läsa mer om denna händelse hänvisar jag till dess länkar: 1966 Palomares B-52 crash , Palomares


3,5 km nordöst om Palomares ligger den lilla byn Villaricos där är det marknad varje söndag.
Vi vandrar dit för att titta på byn och kolla in marknaden.


I Villaricos finns det två små hamnar och där emellan en mysig strandpromenad.


Stranden i byn är fin men ganska grovkornig och svart sand.


Marknaden var ungefär likadan som de flesta mindre marknader i Spanien, frukt och grönsaker samt kläder. Innan vi påbörjar vandringen hemåt lyxar vi till det med varsin öl och tappas.


Eftersom vi vandrar en hel del och de flesta gånger går vi igenom byn så börjar invånarna känna igen oss, Cornelia har nu även blivit känd som byns ända tiggare. Jag var inne i affären och handlade och Cornelia satte sig utanför med hundarna för att vänta på mig, då kom det fram en Spansk dam till henne och vill ge henne pengar, Cornelia blev helt förtvivlad och sa, nej nej nej, varpå damen tyckte att lite mat till de små hundarna kunde hon iallafall köpa. Så om pengarna tryter vet vi nu hur vi skall göra :-)


I byn har vi träffat ett Svenskt par, Frida och Andreas med barnen Saga och Harry, de lever sitt äventyr och flyttade hit i december.


I söndags tog de med oss på en vandring längs med strandpromenaden till Garrucha, det blev en heldags utflykt med lunch på vägen samt kaffe, öl och efterrätt vid målet i Garruchas hamn.


Vandringen hemåt påbörjas med förvånansvärt pigga barn och hundar trotts de 8 km vi avverkat på vägen dit.


Cornelias hemlängtan har ökat de sista veckorna så snart vänder vi nog fören mot norr och påbörjar resan hemåt.

Tack för alla kommentarer vi fått på vår blogg.

Ha det bra tills vi hörs nästa gång.

Hälsar 

Cornelia och Staffan

onsdag 23 januari 2019

Den gode, den onde , den fule.

Clint Eastwood var här före oss! Vi missade filminspelningen med 55 år :-(
Vi har besökt Los Albaricoques  en liten by i Naturreservatet Gabo de Gata-Nijar, här spelade man in Dollar trilogin med Clintan. Se längre ner vilka spår vi hittade nu 55 år senare.


Cornelia kämpar på med dressyren av våra hundar, godis är gott så Phi sitter gärna "fint" för en godisbit.


Vår parabol fungerar ju inte här i södern för att ta in Svenska kanaler så vi får använda en annan lösning, jag fick montera ner TV:n för att se om vi hade en HDMI anslutning på TV:n och det var där, i väg till kinesen inne i Balerma och  där hittade jag en HDMI kabel, plugga i kabeln och montera tillbaka tv:n. Lite tokigt är det att man måste montera ner hela TV:n för att ansluta en kabel.


Resultatet blev kanon, nu kan vi se vad vi vill via min laptop och internetanslutning.


Den 15:e januari packade vi ihop vårt nya tält och lämnade campingen i Balerma, Cornelia har fått besvärande magsmärtor och vi har bokat en tid hos läkaren i Almerimar som pratar både Tyska och Engelska. "Sparrisen" nedan växer utanför receptionen. 


Läkaren kunde inte göra så mycket mer än att skicka i väg oss till sjukhuset i Alemeria, så in i Rullebo och iväg, väl där blev Cornelia inlagd. Cornelia fick bästa sviten medans jag och hundarna fick kampera på parkeringen utanför.


I sviten ingick egen toalett med dusch, även jag passade på att nyttja den :-)


Efter en natt på sjukhuset mådde Cornelia mycket bättre men de ville ta några provet till och då passade jag på att vandra längs med  strandpromenaden i Almeria.


I Almeria är strandpromenaden lång, drygt 3 km, många äldre fina byggnader kantar promenaden och på andra sida en bred och ganska fin strand. Fram och tillbaka plus lite mer bort till sjukhuset blev nog cirka 8 km, riktigt bra då jag har utmanat en vän att under detta året snitta 13.000 steg per dag.


Lunchen blev lite rester i husbilen, pasta med köttbullar gjorda på kyckling och kalkon plus lite sallad, undrar vad Cornelia fick för lunch på sjukhuset? Vid 15.00 blev hon utskriven igen, trött men inga allvarliga fel.


Vi tog en kortare promenad i kvarteren runt sjukhuset innan vi körde vidare, vi hittade en liten park med dessa träd med fantastiska blommor.


Något bra tips på vad det är för ett träd?


Tills vi är säkra på att Cornelia är helt frisk och 100% pigg igen stannar vi i närheten av Almeria.
Vi hittade en ganska nyetablerad ställplats utanför Los Albaricoques och här stannar vi några nätter. 


Cornelias mamma Anni älskar blommor och för hennes skull måste vi ju ha med en bild på mandelträden som redan har börjat blomma.


Vi promenerar in till byn för att leta efter spåren av filminspelningarna, på olika ställen i byn hittar vi skyltar med bilder från de olika filmerna som vi kan jämföra med verkligheten.


Se gatuskylten, Clintan har fått ge namn till denna väg.



Det märks att det har gått 55 år sedan den första filmen "För en handfull dollar" spelades in här, nya hus har byggts och vägar har flyttats men med lite fantasi så ser man likheter. 



Byn är ganska liten med cirka 250 invånare och dess storhetstid är nog förbi, dock finns här både kyrka och skola samt ett hotell med en mindre restaurang.


Vi hittade även en liten affär som för dagen var stängd, affären är grinden till höger på bilden.


Efter vår rundvandring med filmtema fick det bli en stund framför TV:n och en film i husbilen, lite dricka med tilltugg dukades fram, döm om vår förvåning när vi upptäckte att popcornen smakade sött, tydligen är det standard här i Spanien så skall vi ha salta popcorn får vi nog poppa själv.



En utflykt till havet är aldrig fel, vi tog Rullebo och körde till den lilla byn San José som från början är en liten fiskeby men numera är i det närmaste en turistfälla Byn ligger i en liten vik med en ovanligt fin strand.


Mer blommor till mamma Anni, denna fina bougainvillea hittade Cornelia i en av de små gatorna 


Mitt i byn finns en stor gratis parkering där även husbilar får stå, så det är ganska många övervintrare som håller till här (gratis är gott)


Cirka en mil norrut längs med kusten hittar vi den lilla byn La Isleta, en underbar liten by.


Här finns möjlighet att parkera precis på kanten till havet, tyvärr får man ej stå här med husbil över natten 


Här hittade vi en liten restaurang vid strandkanten så vi passade på att äta lunch här 


Denna utsikt hade vi från bordet, vi beställde Tortillas med tonfisk respektive sparris. Det var riktigt gott och så fick vi lära oss att i Spanien är Tortillas fylld omelett :-)


Stranden ligger mitt i byn.


En dryg vecka till så är januari slut och vi kan börja skriva februari 2019, vi räknar med att stanna kvar i dessa delar av Spanien även under februari, sedan får vi se var vi tar vägen.

Vi tackar för att ni läser vår blogg, skriv gärna en kommentar nedan om ni har lust.

Hälsar Cornelia och Staffan.



fredag 11 januari 2019

Vi bygger till Rullebo

Vi har en längre tid funderat på förtält men inte kunnat bestämma oss för om det är något för oss.
Många för och nackdelar finns men strax innan jul gjorde vi slag i saken och inhandlade ett förtält modell " drive away".


Julafton i Spanien firas inte som hemma i Sverige så vi tar seden dit vi kommer och julafton blev som en vanlig dag med en enkel lunch i Almerimars hamn. Vanligt vet jag förstås inte om det är, solen skiner och vi sitter i i shorts och kortärmat och njuter av värmen.


Här i Spanien är det Juldagen som gäller och då träffar man släkten och äter gott tillsammans.
Sagt och gjort den 25:e går vi tillsammans med Cornelias pappa och syster till den Engelska puben Stumble in för att inta deras tre rätters Julmåltid. I paketet ingick tjusiga huvudbonader.


Förrätten fanns i två varianter, räkcocktail eller ost, jag valde räkorna och det var väl ingen höjdare precis, Rolf som tog osten var ganska nöjd. Till varmrätt var det fisk eller fågel, fågeln var en kalkon med diverse tillbehör och smakade ganska ok tyvärr var det hela tillagat i god tid och bara uppvärmt innan servering så någon kulinarisk upplevelse blev det inte direkt.


Fisken som Cornelia valde höll ungefär samma kvalitet som min kalkonen och det godaste på hennes tallrik var nog ärtorna. Desserten är inte värd att recensera, dock kan vi konstatera att Engelsmännen i Spanien är ganska duktiga på att servera öl.
Trotts maten hade vi en trevlig kväll tillsammans där spanska, tyska och svenska blandades friskt vid bordet.


Efter Julhelgen återvände vi till Campingen i Balerma och på Nyårsafton blev det en långpromenad längs med den underbara stranden, Cornelia tyckte att det var dags med selfie, och ja, så här blev resultatet :-) . Kvällen tillbringade vi i husbilen för vi ville slippa undan smällare och raketer för hundarnas skull.


Vardagen återvänder och Cornelias status som en av de bästa medicinska fotvårdarna i södra Sverige hålls vid liv, jag har turen att vara objektet denna gång och mina fötter får sig en rejäl omgång och blir nästan som nya. Många är de Campinggäster som går förbi och tittar avundsjukt, vi har funderat på att sätta upp en skylt och erbjuda medicinsk fotvård för de som behöver, kan ju ge lite extra euro till reskassan.


Äntligen kommer paketet från England och Camping World där vi har beställt vår gemensamma julklapp ett Scenic Road 250 Tall Drive Awning från Danska Outwell


Vi visste att vår tomt kanske är i minsta laget för detta förtält men så klart provar vi att sätta upp det med en gång. Vi har valt ett "drive away" tält så vi har möjlighet att enkelt koppla loss bilen, så vi kan köra iväg och låta tältet stå kvar.


Efter några timmars slit med pinnar och linor blev vi riktigt nöjda, att valet föll på Outwell beror på att vi tycker att deras tält håller en hög och bra kvalitet till ett förhållandevis bra pris.


Mellan bilen och tältet är det en sluss på cirka en meter, denna monteras enkelt ner om vi vill köra i väg en sväng.


Första morgonen med frukost i förtältet, riktigt mysigt och skönt.


Här en bild inne från slussen, ganska rymligt bra.


Golvet i slussen går upp en bit på bilen så vi slipper drag under bilen.


Det  blev ganska mycket extra plats så nu får Cornelia plats att göra sin Yoga, vi kommer säkert att tillbringa många timmar här när vinden är kall. Anledningen till att vi valde Camping World som leverantör var att de var en av få som hade tältet på lager och kunde leverera det till campingen här i Spanien, att de även hade ett av de lägsta priset var ju inte fel.


Både vi och hundarna trivs redan alldeles utmärkt i det nya förtältet, här har Phi hittat sin plats.


Liv föredrar fällen på golvet där hon också har full koll på benen så inte Phi tuggar på hennes ben.


Kan tipsa om ytterligare en sida om ni är intresserade av ett "drive away" förtält, driveaway-awnings.co.uk de har ett bra utbud och hyfsade priser.
Vår plan just nu är att stanna på denna camping i Balerma cirka tre veckor till, för att därefter fortsätta mot Atlantkusten och sedan vidare till Portugal.

Vi önskar Er alla en god fortsättning på det nya året och tackar för att ni tar Er tid och läser vår blogg.

Hälsningar

Staffan och Cornelia