söndag 24 mars 2019

Vägen hem och lite till.

Man brukar säga "borta bra men hemma bäst" denna vy möter oss när vi kommer hem och går ner till "vår" strand.

Men först backar vi tillbaka till där vi slutade förra gången, mitten av februari och campingen i Palomares.
Vardagen fortsätter och även små hundar behöver borsta tänderna, Phi älskar det, tror det beror på tandkrämen som smakar lever.


Liv är inte lika glad för tandborsten men accepterar det ändå.


Som vi skrivit tidigare börjar vi känna en del hemlängtan och vi bestämmer oss för att starta resan hemåt lördagen den 16 februari. Men först skall vi hem till Frida och Andreas med barn för en grillkväll. Det blir en mycket trevlig kväll i deras fina lägenhet, god mat och sedan lite sällskapsspel.
Om du vill läsa om deras stora äventyr hittar du Fridas blogg här: https://nouw.com/lafamiliabengtsson 



Resan hem har börjat, första etappen går mot Pinoso där vi skall handla vin på Bodegas Pinoso, blommande mandelträd kantar vägen, natten tillbringar vi på Camping El Tranquilo utanför Pinoso.


Efter bunkring av vin fortsätter vi norr ut i ett underbart väder, dagsetappen blir ganska lång, cirka 60 mil. Sista stoppet i Spanien blir i Sant Feliu de Guíxols en underbar by vid havet strax innan gränsen till Frankrike. Här stannar vi på S´Agaroarea San Cristofol, en enkel men trevlig ställplats.


Vi tillbringar en dag i Sant Feliu de Guíxols där vi vandrar runt och bara njuter av vädret och den fina byn.


Lite annorlunda hus vid strandpromenaden.


Hemresan fortsätter in i Frankrike, vårt ända stopp blir på en vingård, Laudun Chusclan där vi handlar vin och stannar över natten. Tidigt nästa morgon tar vi sikte på Tyskland och når sent på kvällen fram till Wein & Hof Hügelheim som erbjuder fri ställplats och gott vin.


Vi gillar ju Tyskland så här tar vi det lugnt, en kort dagsetapp på knappt 10 mil tar oss till den lilla byn Meißenheim där vi hittar en enkel ställplats med gott om plats sidan om rådhuset.


Vi har aldrig sett ett liknande rådhus.


Resan hem går vidare via Raesfeld där vi stannar en natt, sedan vidare till Lahn där Cornelias mamma bodde 1946 till 1952 och även konfirmerades i denna kyrka.


I Werlte hittar vi denna gratis ställplats mitt i byn, det var gott om plats bara vi och en husbil till som stod där över natten.


Via bordershop i Puttgarden tar vi oss vidare till Præstø och ställplatsen i hamnen. Här har vi stått några gånger men detta var nog sista gången, priset har blivit lite väl dyrt 185 Dkr (cirka 275 Skr), nu i vintertid endast en toalett öppen, ingen tömning av gråvatten eller wc.


Den 26 februari är vi tillbaka hemma i vårt lilla Äppelbo och så klart går vi genast ner till havet och bara njuter.


Det är ju bland annat detta vi har längtat efter.


Jag vet inte om Phi tror att hon är en struts, oavsett så är hon duktig på att sticka huvudet djup i sanden.


Den 28 februari börjar vi se de första vårtecknen


Den 1 mars vandrar vi upp till Kortelshuvud (cirka 85 möh) för att njuta av utsikten.


Kortelshuvud ligger cirka 1 Km söder om Stenshuvud som är cirka 10 m högre.


Här är en av anledningarna till hemlängtan lilla Elna som föddes medans vi var i Spanien.


Nu är vattnet tillbaka i ån efter sommarens torka



Både vi och hundarna älskar denna stranden, här kan hundarna springa lösa och bara njuta.


En vanlig torsdag kör vi intill Simrishamn och tar en hotellfrukost med utsikt på Hotel Svea.


Måndagen den 18 mars, nu letar vi vårtecken, här kommer det att vara helt vitt av vitsippor om några veckor


Ramslöken börjar komma upp intill ån.




På heden nere vid stranden hittar vi några backsippor som börjar kämpa sig upp.


Den 21 mars hittar vi de första vitsipporna


och efter lite letande även blåsippor, nu är våren på gång :-)


På morgonen den 22 mars tar vi en promenad innan frukost och belöningen trivs vi bra med!





Tror att det dröjer lite innan vi börjar längta tillbaka till Spanien.


Stort tack till Er alla som har följt oss här på bloggen under vår resa. Nu stannar vi förmodligen i Sverige ett tag men bloggen kommer att leva vidare.
Vi kommer att fortsätta skriva ny inlägg allteftersom vi har något att berätta och dela med oss av.

Hälsningar
Staffan o Cornelia